- Detta ämne har 4 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast för 4 år, 1 månad sedan av
Fam Jens Pettersson.
Fam Jens Pettersson.-
Inlägg
-
Per Sjöborg
Vi har funderat på vad normal marchfart bör på en slup. Vår är 8,5 x 2,0 m och väger 3,0 ton utan last. Vi har en Breding 1 cyl maskin och kör med 4-5 bar arbetstryck. Vid 150r/m så är farten ca 3-3,5 knop med en last på ca 1 ton (ved och pass) Vi kan öka trycket och varvtalet men då känns maskinen överansträngd och hårt arbetande. Båten är en stålbåt från Lars Alfred i Borkhult och relativt planbotten med ankskärt och släpper vattnet bra . Farten borde vara 1-2 knop högre “tror vi” är det någon som har ideer runt detta? Byta till propeller med större stigning är en ide men då tappar man nog kraft i motvind.
Ångslupen Wäsman i Ludvika
Fam Jens Pettersson
Vad som är normal marschfart, beror på vad man menar, men man kan enkelt säga att ett deplacementskrov har en maximal fart, över vilken det i praktiken inte är möjligt att komma. Den farten är i storleksordningen samma antal knop, som skrovets längd i meter. Det är i närheten av den farten man vanligtvis siktar på designstadiet, alltså att utnyttja den fart upp till vilken skrovet kan komma.
Normal fart är också en fråga om ambition. Vissa slupägare är nöjda med farter omkring 3 knop, vilket ganska enkelt kan åstadkommas.
Just Lars Alfred hör dock till dem som har högre ambitioner än 3-4 knop, och jag tror hans skrovlinjer tillåter det dubbla för “Wäsman”, om deplacement och trim är lämpligt avpassade.
För att komma upp i farter i närheten av vad skrovet kan prestera, för “Wäsman” ungefär det dubbla mot idag (minst 6 kn), måste panna, maskin och propeller vara avpassade för de rådande förhållandena vid den önskade farten. Detta är inte trivialt, utan kräver en del eftertanke för att åstadkomma.
Ni uppger att “Wäsman” idag gör 3-3,5 kn vid 150 rpm. Historiskt sett är 150 rpm ett mycket lågt varvtal, för en maskin med omkring 3 á 4 tums slaglängd. Den riktiga, och även enklaste, första åtgärden är att helt enkelt låta maskinen gå fortare. Vid det dubbla varvtalet, som fortfarande är lågt, ur ett historiskt perspektiv, blir farten i runda slängar dubbelt så hög.
Om maskinen inte klarar att gå 300 rpm, behöver den översyn, och kanske förbättringar.
Om ångpannan inte klarar att hålla trycket vid 300 rpm, kan det antingen bero på en onormalt hög ångförbrukning hos maskinen, eller en för låg kapacitet på pannan, eller en kombination av båda sakerna. I det läget behöver man mäta, för att utreda orsak, och finna en lämplig lösning.
I alla händelser finns inget att vinna på att öka propellerns stigning; den har inte för liten stigning, om “Wäsman” gör 3-3,5 kn vid 150 rpm. Ökas stigningen kan följden bli att maskinen inte orkar, samt att propellern presterar sämre och därmed kräver högre effekt från maskinen, vid samma fart på båten.
Mitt råd är alltså att helt enkelt öka maskinvarvtalet, följa upp vad som händer, och välja åtgärd utifrån vad uppföljningen visat.
Tack Jens för din kommentar vi tar tillvara dina synpunkter och går vidare med praktiskt prov när såsongen kommer igång och rapporterar vidare.
Tack själv, Per!
Det vore intressant att höra hur det går.
Behöver ni råd, när ni har några resultat, så får ni höra av er.
Angående propellerstigning, och därmed normalt maskinvarvtal, så är det en smaksak vad man väljer, inom ramen för vad naturen tillåter.
Ur ett historiskt perspektiv är dock 300 rpm ett lågt varvtal för en liten ångslupsmaskin. Små maskiner hade normalt en “symaskinliknande” karaktär.
Eftersom kolvhastigheten är en begränsande faktor, är varvtalet konstruktionsmässigt omvänt proportionellt mot slaglängden. Varvtalet är alltså lägre ju större maskinen är. Jag såg nyligen uppgifter från ett par lite större slupmaskiner, från omkring 1890. En maskin med 8 tum (203,6 mm) slaglängd hade ett varvtal av 600 per minut; medan en maskin med 9 tum slaglängd hade ett varvtal av 500 per minut. Detta var slupar för höga farter. Varvtalen får därför anses som relativt höga för den tiden, men motsvarar för en maskin med 4 tums slaglängd 1 200 rpm, alltså 8 gånger högre än det varvtal “Wäsmans” maskin gör för närvarande.
Ur en historisk synpunkt är alltså ett varvtal av 300 per minut, på den lilla maskinen i Wäsman, fortfarande lågt.
Det är med maskinvarvtal, som med slupfart; enkelt att åstadkomma låga. Högre varvtal ställer större krav på konstruktören, men ett varvtal som är bara en fjärdedel av vad 1890-talets teknik klarade, bör inte erbjuda några större utmaningar idag, 130 år senare.
Ett naturligt första steg för “Wäsman” är prov med högre maskinvarvtal, åtminstone 300 rpm, och samtidig mätning av ångförbrukningen. Resultaten bör ge goda indikationer på möjliga åtgärder i syfte att öka farten.
Per Sjöborg
Fam Jens Pettersson- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.