- Detta ämne har 1 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast för 4 år, 3 månader sedan av Per Sjöborg.
-
FörfattareInlägg
-
21 augusti, 2020 kl. 17:20 #3356Sven JönssonDeltagare
Planer för nytt besöksmål vid Skanzen i Hallstahammar
Vid besöket och evenemanget i Strömsholms kanal informerade kanalchefen Carina Bergqvist Janzon om att de sökt pengar för uppförande av en lokal för visning av modeller främst för yngre besökare. Avsikten är att visa vatten och ångutveckling av typ Tom Titt i Södertälje. Det är meningen att ge insikt och lära folk hur saker och ting fungerar. Där publiken kan studera olika anläggningar och apparater. De skall kunna påverka och manövrera saker och se vad som händer.
Det kan bli ett steg att få yngre människor intresserade av ångteknik och så småningom värva som medlemmar i SÅF! Eftersom ångteknik numera inte är så vanligt i samhället kan detta vara ett steg att få folk intresserade av gammal teknik.
Vi fick av Carina ett ”uppdrag” att fundera på lämpliga företeelser i en sådan anläggning och återkomma med detta vid ett senare möte. Kanske i samband med nästa årsmöte som kan genomföras i Hallstahammar.
Min hjärna satte igång att fundera på en massa saker som kunde visas. För att inte glömma bort detta, eller snarare att tömma skallen så att jag inte behöver komma ihåg allt utan kan fundera på annat, så skrev jag ner en del funderingar.
Mvh/Sven
Idéer för visning vind, vatten och ånga vid Skanzen.
I en nybyggd lokal är det tänkt att visa olika sätt att få kraft och att transportera saker.
En del kan visa hur man löste kraftbehov tidigt med hjälp av vind och vatten. Sedan visning hur man kom underfund med kraften i ånga och utvecklade pumpar för dränering av gruvor. Så småningom utvecklades ångmaskinen till användbar drivkälla.
Då kunde man få kraften där man ville och var inte längre beroende av vattenflöden eller vind. De tidiga industrierna växte upp vid vattenfall i åar och älvar. Det var också där som transporter kunde ske, på vatten. Slussar byggdes för att nå upp till industrierna längs vattendragen och kanaler tillkom.
Urtidskraftanordningar
Längs ena sidan på huset anordnas vattenkanaler, älvar och bäckar. Här byggs modeller av olika anläggningar och anordnade så att publiken kan påverka och köra utrustningarna.
Vattenhjul
Man bör göra olika typer såsom överhjul när tillflödet ligger högt, brösthjul när man har en kvarndamm och vattnet in i axelhöjd. Är det en mindre å eller bäck med relativt stark ström bygger man ett underhjul. Vid en liten bäck kan man bygga sk skvaltkvarn.
Vattenhjulen skall driva olika saker t ex en hammare vid någon smedja. Något driver en kvarn. Man kan låta någon driva ett paternosterverk (skopor som lyfter upp vatten eller malm).
Fram till något av hjulen bör man vara tvungen att gräva en kanal för att få drivkraften där man vill ha den.
Stånggång
Om man har vattenkraften långt från hjulet byggde man en sk strånggång fram till fabriken där kraften behövdes. Det finns lite fiffiga lösningar för att göra om den fram och återgående rörelsen till roterande gång. I bergslagen vid Skinnskatteberg?? har Tekniska museet ett verk som hissar upp malmen med hjälp av kraft från en stånggång. Kallas hakspel.
I Åretrakten finns en anläggning med Vattenhjul, KONSTEN kallad, och en stånggång som via ett växelhus kan föra ut kraften till olika platser, gruvhiss, sorteringsverk mm
Vandring
Om man inte hade tillgång till vatten byggde man en sk vandring. Till ett högt monterat hjul kopplades flera oxar som drog runt hjulet. Via en vinkelväxel kopplades en axel till anordningen man ville driva. Förekom ofta på jordbruk för att hissa upp hö och halm på ovanvåningen över kostallet. Eller för att driva en pump. Fanns även de som hade hjulet nere vid marken. Ofta med en stång och en oxe eller häst.
Väderkvarn
Vanligt för att mala säden men även för att driva pumpar. Jmf Holland som torrlade mark.
Ett stort moln över kvarnen som blåser när publiken startar en fläkt illustrerar vindens kraft.
Ångkraft
Redan vid början av vår tideräkning (Jesu födelse) kände man till ångans kraft. Med några anordningar kan detta visas.
Man kokar vatten i en öppen kastrull (Med hjälp av en elplatta, som stängs av via ett tidur när visningen är klar). Man får beskriva att när det börjar bubbla så är det syret som avgår och inte ånga.
Sätter man på ett glaslock så lyfter detta när det bildas ånga. Man kan känna att det är en kraft i ångan som vill lyfta locket.
Det kan man även visa med en kaffepanna sk visseljohanna.
Herons kula eller Eliopilen
Tidigt visade de lärde, vanligen präster, för det var de som var utbildade, ångans kraft.
Herons kula består av ett runt kärl, klot, upphängt på en axel. I kärlet sitter vinklade rör. Kulan fylls med vatten. Man eldar under kulan, det bildas ånga som får strömma ut genom rören så att de sätter fart på kulan som roterar på sin axel. Reaktionskraft.
Atmosfärisk ångmaskin
Första ångmaskinen i Sverige sattes upp vid Dannemora gruva 1718 för att pumpa bort vatten.
De första testmaskinerna var sk balansmaskiner. På ena armen satt en behållare som fylldes med vatten i gruvan.
På andra armen satt en cylinder med en kolv ansluten via en kolvstång på armen. I cyliderutrymmet matades vatten in. Man eldade som en galning under cylindern. Då trycktes cylindern ut och vattenbehållaren åkte ner i gruvhålet och fylldes med vatten.
När man eldat under kolven en bra stund så att det mesta av vattnet blivit ånga sprutades vatten på cylindern som kyldes och åstadkom undertryck inuti cylindern. Kolven trycktes in i cylindern genom atmosfärtrycket. Vattenbehållaren lyftes upp från gruvan och tömdes ut i någon bäck.
Sedan började proceduren om igen, man fyllde vatten i cylindern, eldade under den, kolven trycktes ut, behållaren åkte ner i gruvan, fylldes. Kylning av cylindern, kolven in i cylindern, vatten behållaren lyftes upp.
Det är således inte ångtrycket som gör arbetet utan det atmosfäriska trycket. Det tar ju väldigt lång tid att pumpa, tror man kunde göra 10-15 slag i timmen. Som vanligt kom skötarna på förbättringar så man öppnade kranar mm med hjälp av stänger och snören. Man automatiserade maskinerna.
Man torde kunna göra en modell som publiken får öppna kranar och kyla, fylla på cylindern, elda osv.
Med säkerhetsventiler torde man kunna tillåta detta, dock med någon övervakare som har ångutbildning och pannskötarcertifikat.
Modernare ångmaskiner.
Man kan visa olika modeller och utförande, olika sätt att styra sliderna, uppskurna maskiner där man kan lära sig hur sliden fungerar med att styra ångan över och under kolven. Lämpliga storlekar som de vi har i ångsluparna eller mindre modeller.
De första maskinerna hade kolven neråt och veven uppåt för att driva hjulångare
Hjulångarna hade även liggande maskiner när de blev lite större.
När propellerdriften kom vändes maskinen så att veven sitter neråt och kopplas till axeln och propellern.
Maskinerna behöver nog köras med hjälp av elmotorer. Någon bör anordnas med microbrytare så att när man drar i omkastarspaken så ändra maskinen rotationsriktning och när man stänger ångventilen stanna maskinen.
Någon maskin bör utrustas med ångpanna som eldas med gasol (även kol kan tänkas) men då behövs en övervakande maskinist.
Vill man se större maskiner i gång får man åka till Eskilstuna museum.
Man skall påminna om att ångmaskinen är grunden för industriutvecklingen. Man kunde få kraften där den behövdes oberoende av vattendrag eller vind eller oxar.
Slussar
I utställningen bär finnas en kanal med slussar. Kanske även en modernare hamn med kranar, gärna ångdrivna) och lite större fartyg som tog produkterna från Bergslagen ut i världen. En modell av Borgåsund t ex lite modifierad.
Övrigt
Det blir mycket modellbyggande men det torde finnas en del att köpa in från modellbyggare eller plocka från museer, med deposition. Man kan kanske engagera modellbyggare på ett tidigt stadium så att de blir klara när lokalen är klar.
Det som allmänheten kommer åt behöver vara ganska robust.
Det Putt-putt båtar vi brukar sälja på båtmässan kunde även vara lämpligt att ha här. De är enkla och billiga och skojiga att leka med. Dock går det åt en del för folk glömmer att fylla på vatten innan man eldar under pannan.
Eftersom man eldar lite här och där bör man särskilt tänka på brandsäkerheten och lätt kunna utlösa brandskyddsanläggning, t ex lättskum som fyller lokalen eller annat lämpligt.
Lokalen bör indelas med olika tidsepoker. En del med tidiga företeelser med kvarnar kanal och vattendrag.
En annan del med modernare saker som ångmaskiner, vägar och fordon.
Ja, det var lite funderingar som jag skrev ner innan jag glömmer bort ”uppdraget”.
Fyll gärna på med fler idéer på lämpliga experiment publiken kan genomföra eller guide kan presentera.
Mvh/Sven Jönsson
21 augusti, 2020 kl. 19:04 #3359Per SjöborgDeltagareJättebra historiebeskrivning tror satsningen i Skantzen kan vara bra för dem som vill lära mer om sveriges utveckling. Men som fullständig beskrivning kanske även ångans betydelse idag skulle vara med tänker då på ångturbiner i kärnkraftverk och fartyg med ångturbin.
Putt Putt båtar kan man ha i rännor och arrangera tävlingar för att skapa intresse.
Per
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.