- Detta ämne har 8 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast för 5 år, 3 månader sedan av
Sven Jönsson.
Sven Jönsson.-
Inlägg
-
juhani
Hejsan
Har sedan några år varit intresserad av ångmaskiner, då främst marina sådana. tittade en del på gamla forumet och såg att där fanns mycket kunskap. Som nybliven pensionär behöver man ju något intressant att sysselsätta sig med, så varför inte bygga en ångmaskin. Som första projekt tänker jag mig en ganska liten maskin, skall räcka till att driva en ca: 4,5 meters roddbåt, det är en mycket lättdriven båt, den gick 4knop med fyra vuxna ombord, driven av en liten elsnurra.
Jag vet ju i stora drag hur en ångmaskin fungerar, men det riktiga finliret har jag nog inte koll på.
Mina första funderingar är gällande materialval.
Är det gjutjärn som är bäst?
Funkar vanligt stål?
Är det något problem om man bygger motorbädd utav typ kraftiga vinkelbalkar i stål?
Stativet som håller cylindern (om det nu heter så) har jag sett utföras i mer eller mindre eleganta former, men också så att cylindern står liksom på fyra stolpar, vilka för och nackdelar finns det med den saken?
Jag har många fler frågor, men vi spar dom till senare.
mvh
/Juhani
KalixSven Jönsson
Jo, det finns många funderingar på hur man skall bygga en maskin. För att kommentera dina frågor så är material till cylinder gjutgods allenarådande. Möjligen görs småmodeller i brons.
Till stativ är det också vanligt med gjutgods om man har tillgång till gjutmodell.
Svarvade stänger ger en öppen maskin och packboxar lätt åtkomliga. I gjutna stativ blir det ofta trångt att komma åt packboxen för slidstången.
En bra lösning är att göra ett ben som ett stativ på baksidan med fäste för tryckplatta med gejder för tvärstycket och två svarvade stänger på framsidan.
Maskinbädden kan göras av vinkeljärn, fyrkantrör eller utskuren i en tjock plåt som sedan planas.
Sedan skall man fundera på slidsystem och dess styrning samt omkastning. Det finns ett strot antal lösningar. Den vanligaste Stephenson med båge och två excentrar är lite besvärlig att göra bågen.
Det finns enklare radialstyrning med bara en excenter som är bättre. T ex Marshall.
Rundslid är bra.
Veven fäst på en tapp på en sk vevskiva blir en enkel lösning till en encylindrig maskin.
Bosse Stolt på Adelsö har en påbörjad maskin som han kan avyttra.
Mvh/SvenTack för svaret. Då vet jag att det är gjutjärn som gäller till cylindern, och då blir väl gavlarna lämpligen också gjutjärn. Kan man tänka sig att göra cylindern utav ett lämpligt grovt ämnesrör i gjutjärn?
Hur är det med lagringar utav vevaxel och excentrar, är det glidlager eller funkar det med kullager?
Läste någonstans att ångtillförseln stängs innan kolven nåt sitt ändläge, fyllnadsgrad tror jag det kallades, vad är vinsten med det? spar man ånga?
Svänghjulet storlek och vikt är det något speciellt förhållande mellan det och tex. cylindervolym ? Tänker att ett tyngre svänghjul med större diameter ger jämnare gång.
Ser att det blir lite spretigt med frågorna, blir nog konkretare framöver när jag kommer igång på riktigt.
mvh/JuhaniJo, man kan använda ämnesrör av gjutgods. Flenmark gör så i sina maskiner, snarast som foder i aluminiumstativ.
Man får fundera på hur anslutning av slidskåp skall anordnas på ett runt rör.
Gavlarna kan göras av stål. Någon har gjort med fyra spännbultar som håller ihop gavlarna mot cylinderröret.
Fast ett gjutet cylinderhus med plan anslutning för slidskåp ser trevligare ut och enklare lösning tror jag. Bosse Stolt har nog några detaljer i gjutgods liggande som han kan sälja.
Man släpper bara in ånga under en del av slaget, sedan får ånga expandera resten. Fyllning kan vara från 50% till fulltrycksmaskin. Det senare i vinchar, styrmaskiner mm.
I framläge har man max, kanske 80%, fyllning vid manövrering, för att maskinen skall lätt komma igång. När man sedan kör minskar man fyllningen för att spara ånga. Man länkar in säger man. Kraften minskar inte så mycket.
Glidlager är det vanligaste. På vevaxeln kan man ha lagerbockar med kullager (tätade gavlar så att man inte får in vatten. Som jag nämnt tidigare så kan man ha en skiva med tapp för vevstakens infästning. Enklare än att göra en vevaxel med “släng” för vevstaken. Dock kan man limma ihop delarna till en vevaxel.
Svänghjulsdiameter 150-200 mm till en lite maskin kan vara lämpligt.När du kommer till panna får du återkomma. Svetsa inte ihop något själv även om du kan!
Vi rekommenderar att pannor tillverkas med godkända certifikat för tryckkärl. Med nya bestämmelser kan bara auktoriserade företag göra detta. Vi har i stort sätt två leverantörer i ångslupsbranchen f n att vända sig till, Bert Breding och Jens Pettersson.Ytterligare några frågor. Jag kanske ska börja i rätt ände. Som första projekt tänkte jag utrusta min lilla roddbåt med en lämpligt stor maskin, båten är som sagt mycket lättdriven. Så det är väl storleken på maskin man skall börja med. Och det kan ju inte behövas speciellt stor maskin till den, med tanke på hur den gick med den där lilla elsnurran, som hade en liten plexiglaspropeller.
Hur skall man tänka vid planeringen?
Med en bensinmotor räcker det med en tvåhästars motor, vilken storlek på ångmaskin kan man tänka sig då?
Jag kommer faktiskt ihåg från yrkesskolan då vi räknade på cylindrar (luft) att trycket gånger arean gav kraften, och kraften gånger slaglängden delat på två gav vridmomentet, vridmomentet och (det var nåt mer inblandat där, men minns inte vad) varvtalet ger effekten. (hoppas jag kom ihåg rätt nu)
När man då vet vilken maskin man skall ha, så får man ju börja tänka på ångpannan, Är det eldytan som bestämmer effekten?
Jag har mest varit i kontakt med vattenrörspannor, då modell större ca:50 meter höga, men ser att eldrörspannor verkar vara vanligare i små ångslupar.
Det tråkiga med certifierade och auktoriserade saker är ju att kostnaderna drar iväg, jag har ju ett ungefärligt hum om vad en panna kostar att köpa, jag säger inte att dom inte är värda det, men i mitt fall är det nog helt uteslutet att jag skulle kunna köpa en ny panna. Så alternativet är att bygga själv eller strunta i hela saken.Angående fyllnadsgrad, en slidventil går ju fram och åter, öppnar och stänger portarna till cylinder, ånga in och ånga ut. Hur reglerar den fyllnadsgraden? Det jag kan tänka mig är att den kan röras en kortare sträcka och inte öppna inportarna fullt.
mvh/JuhaniJo, man kan räkna ut vad man behöver till en viss båt.
Man kan även kolla vad som finns i fråga om gjutdelar som kan vara lämpligt.
Återkommer till Bosse på Adelsö som har några cylindrar mm som ursprungligen kommer från Ingemar Kvarnsjö som gjöt upp delar. Cylindergods finns med diametrarna 65, 90 och 125 mm Slaglängd 114 mm. Den minsta duger bra till din båt. Eventuellt finns även Stativ, lock, slidskåp med lock, excenter, kolvämne, tvärstycke.
Föreslår att du kollar på dessa delar. Det underlättar om man har färdiga gjutgodsdetaljer om man skall bygga en maskin.Du får nog sysselsättning ett antal dagar med beaarbetning av dess. Bosse 070-765 72 71Slidstyrning. Som jag nämnt finns det flera olika system att styra sliden. T ex Stephenson med två excentrar, en för fram och en för back. Slidstängerna från excentrarna är förbundna via en båge som vanligen kan flyttas med en omkastarspak. I bågens spår sitter en “Tärning” som i sin tur slidstången är infäst.
Sliden är utformad så att ångan matas omväxlande över och under kolven. Samtidigt öppnas för avlopp på andra sidan kolven.
Med omkastarspaken kan bågen ställas så att framexcentern styr sliden eller om man vill backa styrs sliden av backexcenternn. Om spaken ställs så att tärningen i bågen står i mitten rör sig inte sliden dvs matningen är noll. Genom reglering av spaken kan fyllningen ändras.
Man utformar sliden så att fyllningen i fullt utställt läge på spaken vanligen ligger omkring 70-80 %.Du får skaffa lite ångböcker så du kan se på lite bilder om olika lösningar på funktionerna. Föreningen säljer en del faximilutgåvor av äldre läroböcker. Vi kommer att ha böcker på båtmässan i början av mars eller på årsmötet.
SÅF vidhåller att medlemmarna för sin och andras säkerhet skall använda tryckkärlsgodkända pannor.
Om du trots detta vill göra en egen panna torde vattenrörspanna vara det lämpligaste t ex en typ Yarow. De innehåller förhållandevis lite vatten jämfört med en stående tubpanna. Blir det en läcka pyser vattnet ut och bidrar till att släcka elden. I en liten båt kan man få en lägre tyngdpunkt än med en stående tubpanna.
SvenJag förstår att SÅF måste förorda godkända pannor, något annat går ju inte för sig. Och gör jag en egen panna så kommer jag försäkra mig om att den är säker, duger det inte att till exempel inspecta kollar upp den? Eftersom jag jobbat med ånga i 40år, så vet jag hur farlig den kan vara, och vilka enorma krafter som finns.
Jag skall ringa till den där Bosse någon dag, som du säger så räcker säkert den minsta till min lilla båt. Gjorde en djupdykning i bokhyllan och hittade Frykholms Ångmaskinlära, enligt en formel i boken skulle den minsta ge ca:2 IHK vid 200rpm och medelångtryck på 6kg/cm2
mvh/juhaniJo, känner du någon inspektör så kan han ju titta på den, men han kan inte godkänna den. I SÅF-bladet har Jens Pettersson beskrivit proceduren hur ett godkännande skall gå till. I stort sätt; Det krävs en ritning med en hel del beräkningar, konstruktionsgodkännande, svetsförfarande, materialmärkning som är spårbar. Kontroll under tillverkningsmomenten, slutgodkännande. Det gamla uttrycket att en person med licenssvetsning kan inte tillämpas längre. Nu är det ett auktoriserat företag som har rätten och ansvaret för att arbeta med tryckkärl.
Ja, Frykholms bok är bra att studera. Där hittar du bild på Stepensons slidstyning med två excentrar.
Får du tag i C.Abr. Bergströms tre ångböcker så har du bra täckning på olika konstruktioner och beräkningar.
Det är ångbranschens “bibel” som bara hittas på antikvariat eller som faximilutgåva.
Du kan sätta in en annons på vår hemsida om du vill köpa. Tyvärr lite dyra. Där kan du även annonsera efter andra prylar såsom ventiler, vattenståndsarmaturer, manometrar mm. Vi är många som samlat på oss prylar som vi inte längre behöver.
På vår hemsida finns också beräkningsprogram för effekt och ångförbrukning.
I gamla SÅF-blad har vi genom åren beskrivit en hel del detaljer om pannor och maskiner. På båtmässan brukar jag ha med en del gamla tidningar som man får plocka av. (Blir det många vill vi gärna ha ett bidrag)!
juhani
Sven Jönsson- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.