I vår tid när förbränningsmotorer finns överallt och dessutom håller på att ersättas av hybrider och elmotorer kan det vara lite svårt att hitta information om ångmaskiner och ånganläggningar. Och kan kanske för en del upplevas som ett intresse för nördar… Men om du vill veta mer om hur det funkar – läs vidare!
Ånga i mindre båtar trängdes undan av tändkulemotorn i början av 1900-talet. Det upplevdes som omständigt att elda upp en ångpanna i flera timmar innan man kunde ge sig ut på vattnet. Många ångbåtar byggdes därför om till tändkuledrift och ångdriften glömdes bort. När vårt vägnät blivit utbyggt och bilen tagit över lades de flesta av de tändkuledrivna före detta ångbåtarna upp på land och lämnades att ruttna eller rosta sönder. Under 1950-talet och framåt hittades ett antal skrov som inte blivit helt förstörda av tidens tand och entusiaster började återskapa en ångbåtsflotta i Sverige liksom i andra länder. Intresset var väckt och det började byggas nya båtar eller man konverterade olika arbetsbåtar till ångdrift.
Även om dessa skrov ofta är vackra och välbyggda är de för många bara plattformen för själva intresset – ångdriften. Så låt oss ta en titt på vad det är som gör att propellern snurrar!
Ända sedan de första ångbåtarna kom i sjön har ånganläggningarna och maskinerna utvecklats. Inte ens de båtar som byggdes för att på slutet av 1800-talet gå i ”busstrafik” inom Stockholms centrala delar var exakt lika. Utanför Stockholm byggdes en hel mängd mindre båtar som var anpassade till de lokala förutsättningarna – insjöar, älvar, tillgängligheten till ångmaskiner och pannor, och kanske inte minst byggarens plånbok. Och än idag är variationen stor mellan olika ”nybyggda” båtar.
Man talar ibland om att en ångmaskin är en enkel apparat. Det är nog till stor del en myt. Det är lika många rörliga delar i en ångmaskin som i många förbränningsmotorer. Men det finns naturligtvis skillnader mellan en högljudd förbränningsmotor och en nästan ljudlös ångmaskin. Moderna motorer har för det mesta ett antal ”svarta lådor” som styr motorn och den som tycker det är kul att själv mecka och underhålla sin förbränningsmotor har inte mycket att hämta… En ångmaskin är å andra sidan robust och förhållandevis enkel i sin konstruktion. Något som tilltalar alla oss som håller på med ångbåtar!
Men hur funkar det då?
Förenklat går det till så att man kokar vatten så att ånga med tryck uppstår. Ånga leds vidare till ångmaskinens cylinder och där en ventil omväxlande låter ångan trycka en kolv upp och ner i cylindern. Precis som i en bilmotor finns det en vevstake som överför rörelsen till en vevaxel så att man får en roterande rörelse som kan överföras till en propeller. Allting går att göra lite mer komplicerat och det ska vi göra nedan!
Det finns tre huvudkomponenter i en ånganläggning:
Förutom dessa så behövs en del annat för att få det att fungera:
4. Kondensorn
5. Verkningsgrad
Vi återkommer med text om nedanstående.
Pumpar
6. Matarvattenpumpen
7. Handpumpen
8. Injektorn
9. Luftpumpen
10. Länspumpen
Övrigt
11. Pannblåsning