Friktion kring båtskrov

16 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Sven Jönsson
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatrosMatros
Medlem: 2010-11-28
Friktion kring båtskrov

Jag var på ett föredrag på vår båtklubb, TBK, där en Magnus Olsson från KTH berättade en del om strömningsmotstånd kring båtskrov.

Han nämnde då att om man har en rund detalj som sticker ut från skrovet med diametern D så gör den samma motstånd i vattnet som en droppformad kropp med tjockleken 35 D.

Det lönar sig således att utforma skrovdetaljer under vattenlinjen så droppformade som möjligt, inga utstickande delar om man kan undvika. Samma sak gäller även för vindutsatta delar t ex master, men det är inte så aktuellt för våra långsamtgående båtar.

Vi har hört ungefär samma sak från Jyrgen Sass.

Magnus förklarade även varför en deplacementbåt inte kan öka farten obegränsat.

Vid låg fart blir det flera bogvågor längs med skrovet och ganska små. När farten ökar blir det färre vågor men storleken ökar. När man nått en fart så att det bara blir en våg med dippet vid aktern sjunker aktern ner och båten får en uppförsbacke att forsera. Då kan man inte längre få en fartökning.

På stora fartyg sätter man på en bulb i fören som förlänger skrovet i vattenlinjen och bogvågen flyttas framåt så att aktern inte hamnar i ett dipp. Om detta tillämpats på småbåtar vet jag inte. Däremot har man utformat plan i aktern och fått sk halvplanande båter, t ex snipor. men det krävs lite fler hästkrafter för at fungera.

Jyrgen Sass har ritat ångbåtsskrov med plan akter och spetsig för, t ex Fredrika, som gör god fart.

/Sven

_________________

Hans B
Hans Bs bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatros
Medlem: 2004-08-16

Hej Sven, intressant detta med att utforma lämpliga skrov.

Får man återigen ta upp förslaget om att SÅF inom ramen för att befrämja rekrytering av nya medlemmar mm, skulle ta fram några  principritningar av lämpliga skrov i olika storlekar till ångslupar. Sedan kan man t.ex göra som den engelska föreningen. Ta betalt för detaljritningar. Detta koncept kan givetvis utvecklas vidare.

Har för mig att vi diskuterade detta en hel del och att någon skulle ta en diskussion med Jurgen Sass om möjligheten.

Vad hände med det skrov som Puh skulle ta fram?

_________________

Steamer
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungman
Medlem: 2011-02-19

Är visserligen redan medlem i SÅF men har ingen ångbåt. Jag tycker Hans kommentar är superintressant, skulle gärna hitta ett skrov eller ritningar till ett skrov att bygga en slup av. Hjärter Kung är ett trevlig exempel på att man kan bygga en fin slup av moderna mtrl. - baserat på en gammal ritning.

Steamer

_________________

Karl Anders
Karl Anderss bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatros
Medlem: 2010-01-17

Det låter som ett väldigt intressant förslag. Jag skall ta upp  det på nästa styrelse möte.

Det är viktigt att vi hittar nya infallsvinklar som underlättar för nya medlemmar att på ett bra och säkert sätt kunna skaffa sig en ångslup, till rimliga pengar, utan att behöva äga en hel mekanisk verkstad.

_________________

Karl Anders
 

Tomas
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungman
Medlem: 2004-08-16

Det finns fler fina ritningar att tillgå, tex har Tommy Skogsberg  byggt två mycket fina och välgående båtar efter gamal ritning. Sjöhistoriska har en mängd fina slupritningar i sitt arkiv. Så det borde inte finnas något behov av att ta fram några nya ritningar. Allt nytt har sinna barnsjukdomar. Det kan vara en bra idee att sammanställa alla befintliga och beprövade ritningar. Att få fart på en ångsup handlar mycket om att ha rätt maskinanläggning till det skrov man har. Se tex att många gamla skrov är smala och långa. Ser ut som segelbåts skrov. Så även nybyggda Fredrika.

_________________

Karl Anders
Karl Anderss bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatros
Medlem: 2010-01-17

Jag tänker mig ett skrov av enkelböjd plåt eller plywood, för att det skall vara enkelt att bygga för "hemmasnickaren".

Alternativt att föreningen beställer en hanform, som hyrs ut till den som vill bygga i komposit (epoxi och grankravell till ex.).

På den gamla goda tiden byggde man ju ofta i dubbelböjda plåtar, vackert men betydligt besvärligare.

Måtten bör inte vara större än att den går lätt att traila, samt passa till en tex Breding en cylindrig, alt compoundmaskin.

Det finns säkert mycket ideer, erfarenheter och kunskap "ute i stugorna" som vi bör ta hjälp av.

En bra början kan väl vara att vi här på forumet försöker fastställa lämpliga ramar för projektet.

_________________

Karl Anders
 

Sven Jönsson
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatrosMatros
Medlem: 2010-11-28

För ett par år sedan höll Puh och hans son på att ta fram ett plastskrov. Vad jag förstått är detta projekt  lagt på is. Det var hans son  som jobbar med plastprojekt som skulle göra jobbet, men han fick så mycket annat att göra så det blev ingen tid över. Sonen har jobbat hos ett par större båttillverkare. Nu tror jag han har en egen firma eller att han skulle tillverka pluggen hos någon av de större.

Man utgår från ett stort cellblock och matar in den digitala ritningen i maskinen som sedan fräser ut pluggen. När man sedan gjuter skrovet läggs pluggen i en stor plastpåse. I den häller man plasten och sedan suger man ut luften. Då fördelar sig plasten runt pluggen tydligen med rätt tjocklek runtom, och så vips har man ett skrov. Det hela stupade på att sonen, som nu gör plastsaker åt industrin fick så mycket beställningar att han fick lägga skrovprojektet åt sidan.
Blir det lågkonjunktur kanske han kan ta upp det igen.

Jyrgen Sass har ju också skissat på ett skrov som vi skrev om i något tidningsnummer. Jyrgen har ju lite andra synpunkter på hur ett skrov skall se ut, framför allt i botten akterut. Det skall enligt hans provningar vara tvärt avslut i aktern, helst 90 grader, i vattenlinjen.
Hans provningar visar (eller om det är hans kompisar som provat) att de klassiska skroven med lutande ankstjärt inte släpper vattnet utan bromsar en del. Men jag tror man kan ha det tvära slutet i vattenlinjen och sedan göra ankstjärten ovanför.
Bosse Stolt har varit inne på att tillsammans med Jyrgen bygga några mindre skrov i plåt. Det stupar väl på ekonomin, men om någon är villig att bekosta ett skrov är nog Bosse intresserad och även Jyrgen.

Om jag inte längre hade Stimmaren kvar så var jag intresserad av ett mindre skrov ungefär som Tommy Skogsbergs Svalungen. Men tiden håller även för mig på att rinna ut i detta livet för att påbörja något nytt projekt. Till dessa skrov har SÅF ritning med spantruta i skala 1:1.
Det lär byggas ett par skrov i trä tror jag enligt Jyrgens ritningar.

Jyrgen har ritat skrovet till Fredrika som går ganska lätt i vattnet. Srovet är spetsigt, relativt långt i förhållande till bredden och avslutas tvärt i aktern. Sedan kommer den lutande akterspegeln ovanför. I denna konstruktion är det inga dubbelkrökta plåtar men vill man kosta på att tillverka sådana så borde det gå bra.

En sammanslutning av intressenter torde kunna driva ett projekt för tillvekning av skrov med hjälp av sakkunniga. Dock får man vara beredd på att det kostar en del att förverkliga sina drömmar!

/Sven
 

_________________

Hans B
Hans Bs bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatros
Medlem: 2004-08-16

Om jag får utveckla iden om skrov lite mer kan man grovt tänka sig tre områden.

17 foot, skrov inom spannet 5-6 m och max deplacement med maskin och panna mindre än 1000 kg, trailbar.

21 foot,skrov inom spannet 6-7,5 m, med ett deplacement med maskin och panna mindre än 2500 kg. Trailbar med boggievagn.

25 foot, skrov inom spannet 7,5 – 9 m. Med ett deplacement över 2500 kg. Knappast trailbar.

Kunde man hitta några som samlar in och sammanställa lämpliga ritningar inom dessa spann. Finns det redan beprövade skrov, desto bättre. Givetvis måste man nog samtidigt fundera lite på lämpliga maskinstorlekar och pannor.

Många skrov är långa och smala som nog till en del är ett arv från segelbåtar. Man får ju en lång vattenlinje. Men en ångslup kan nog även vara lite bredare.

Kollar man lite i SÅF båtregister, kan man hitta många skrov som passar in i ovan föreslagna områden.

Tänk om vi kunde ha en sådan arbetsgrupp inom SÅF.

_________________

Karl Anders
Karl Anderss bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatros
Medlem: 2010-01-17

Vi har ju en hel del slupar som är byggda på skrov från flottningsbåtar. Ollé t ex. Dessa är ju lite bredare i förfållande till längden.

Vad finns det för erfarenhet ifrån dem om driftsekonomi kontra stabilitet?

 

Karl Anders

_________________

Karl Anders
 

Hans B
Hans Bs bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatros
Medlem: 2004-08-16

Författaren Jolo karakteriserade en Peterssonbåt med orden ” Ställer man en pilsner på relingen får man slagsida”. Lite så var det nog med min första båt som var ganska smal. . Det gäller att balansera rätt. Men märkte även att ovana passagerare inte kände sig helt bekväma vid lutning speciellt vid i och urstigning. Detta fick mig att undersöka lite bredare skrov och dess egenskaper. T.ex i USA där man inte är så bunden av traditioner är det ganska vanligt med breda slupar. Dragprov visar också att ett bredare skrov om det har rätt bottenkonstruktion har en mindre friktionsyta än motsvarande smal dito. Nu har jag ett bredare och stabilare skrov. Man kan med ett jätteskutt hoppa ombord från en brygga utan att det märks överhuvudtaget. Nackdelen i mitt fall är att skrovet är lite tungt.

_________________

Tomas
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungman
Medlem: 2004-08-16

Varför skall alla föreslagna skrov vara så tunga. redan på 1800-talet kunde man bygga slupar med halva föreslagna vikten och god fart med små maskiner. Skrovet bör inte behöva väga mer än 1/4-del av totalviketen.

 

Ser man hur strömningen är runt/efter en gamal fin skedakter så dras aktervågen ända upp till det skarpa vecket upptil. Det vill säga att inget är nytt under solen. Slupar och ångfartyg från 1800 och början av 1900-talet ser ut så. Se tex Storskär och Tyn.

 

Gamla slupar är begynnelsevecka men slutstyva. En eller fyra på samma reling spelar ingen roll på några va dem. Av alla de omtalade bredare skroven vore det intressant att få veta vilka som når en fart av mer än 85% av sin längd(meter) i knop?

_________________

Tomas
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungman
Medlem: 2004-08-16

Ber om ursäkt. Dessa kommentarer skall nog inte vara i denna länk. Såg att denna handlar om friktion och inte strömning.

_________________

Tomas
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungman
Medlem: 2004-08-16

För att erhålla en så liten friktion som möjligt så gäller det att åstadkomma ett vattenskickt längst in mot skrovet som följer med skrovet och att rörelsen sker vatten mot vatten. På detta sett så kan man minnimera friktionen. Den blir på detta sett det samma som viskositeten. Man böra lltså försöka att uppnå en så slät yta som möjligt men inte för slät. Inom seglings kretsar pratar man om en yta som motvarar den man får från ett 800-våtslip papper. Enklast att uppnå detta är att efter en  nogran bottenmålning slipa bottenfärgen i skrovets strömningsriktning med ett 800-våtslip papper. Inget vax får komma i kontakt med denna yta. Vaxet kommer att förstöra vattenskicktet.

_________________

Janviktor
Janviktors bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungman
Medlem: 2004-11-02

Du Sven!

Du skrev att tiden håller på att rinna ut  för dej så att det inte är nån idé att bygga nytt ifall du inte hade STIMMAREN, ungefär så.  Jag har ju sålt min JOHN ERICSSON och är nu i valet och kvalet, gissa vilket!  

Tiden håller på att rinna ut för mej också så därför har jag beställt "Hej då! Begravningsboken" från Arena förlag så man vet hur man ska göra... Tips!

Men icke desto mindre skulle det vara kul att få se skisser eller ritningar på ångbåtsskroven som du talar om att Jürgen Sass har format aktern på - ifall att man ändå...  när man nu i alla fall har lite tid kvar.  Fast spantrutor i skala 1:1 är jag inte intresserad av.

Janviktor

_________________

Janviktor
Janviktors bild
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungman
Medlem: 2004-11-02

friktion kring båtskrov

_________________

Sven Jönsson
Nedkopplad
Medlem i SÅFJungmanLättmatrosMatros
Medlem: 2010-11-28

Janviktor

Vi har haft en idéskiss  Jyrgens skrovtidningen. Jag hittade inte bilderna nu.

Bosse har skisser en vidareutveckling av dem.

Spantrutan är till Svalan II och Örjans båt i Östersund

/Sven

_________________